Det var en fin minisemester då matte, morfar och iller delade broderligt på husvagnen, gick långa promenader och uttalade dagliga svordomar över de återkommande inbrotten i sopskåpet (matte och morfar svor över oredan, Chade svor över de dumma människorna som hela tiden försökte hålla honom åtskild från den rena lyckan som destruktion kan ge och rester av hjortronfil).
Just den här dagen var det lite småkallt och iller var trött i tassarna så han liftade i mattes famn, halvt innanför jackan. Dagens vandring hade tagit matte och morfar till den lilla hamnen där någon typ av utställning eller liknande ägde rum och inträde togs.
- 20kr för en vuxen, 10kr för en ungdom... och musen går gratis!
Efter den dagen så blev det lite av ett internt skämt att benämna illern "mus", och med tiden så övergick det där interna skämtet till något mer vedertaget.
Det finfina med "mus" är att man kan välja passande prefix. Ex. mysmus, skitmus, busmus, pestmus, tröttmus. Och med tiden så blev det även vedertaget att "musen" klarade av en hel del. Ja, det mesta den föresatte sig faktiskt. Lite superman och clown blandat med MacGyver.
En supermus helt enkelt.
*Illrarnas morfar, mattes förälder. Det är ju ändå illrarnas perspektiv som framförs i den här bloggen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar