tisdag 24 augusti 2010

Ev. omplacering av matte, råd?


Nu har jag problem.. Jag har ju haft min matte i lite mer än 4 år nu, hon är okastrerad, bitfri och relativt rumsren men tyvärr stockdum!

Hon envisas med att lyfta upp mig och klämma och andas i min päls så att den ligger snett, hon möblerar fel och tar mina saker och är allmänt påfrestande. Det har varit lite slitigt på slutet sedan hon fick för sig att sätta upp ett galler till sängen - min säng!! - så att jag inte kan komma dit. I början så tog hon undan gallret lite då och då men nu verkar det vara permanent.

Kolla hur hon misshandlar min päls!
Den ligger ju helt fel!

Hon fattar inte ett jota. Jag försöker tala om det för henne men hon bara utbrister ett konstigt långt ljud som låter "ååååååhhh!" och blir sådär glansig i ögonen när jag försöker ta upp ämnet med henne. Man kan ju faktiskt tycka att hon skulle ha lärt sig tre ord illriska under dessa år men icke!

Jag har försökt använda telepati, menande blickar, teckenspråk, gester - you name it, I have done it. Nu tog jag till mitt sista vapen och jag skäms. Jag vill inte sjunka till denna nivå men hon ger mig verkligen inget val! Jag har börjat bajsa på hallmattan men hon torkar bara upp det och tvättar mattan och låtsas som att allt är toppen. Jag vet inte om det är ett hån eller om hon till och med är så dum att hon inte fattar att jag visar mitt missnöje.

Vad ska jag göra? Jag testade att tugga på händerna under hennes första år men det gav ju inget resultat så jag ignorerar henne när hon är jobbig så det är rätt uteslutet. Ignoransen fungerar dock inte så bra den heller. Hon är för smidig för timeout och jag äger ingen fy-spray. Hon kan uppenbarligen inte heller läsa trots att jag många gånger försökt att använda hennes dator för att skriva ett meddelande. Typiskt mig att råka ut för en analfabet matte!

Jag tror snart jag omplacerar henne eftersom jag inte kan nå fram till henne på vettigt sätt. Har ni några tips?

Tass / Aviendha

lördag 21 augusti 2010

Relationsproblem

Det är inte alltid en dans på rosor att leva tillsammans med någon. Själv har jag alltid trott på öppen kommunikation för att lösa befintliga problem och förebygga kommande men det är ju inte alltid det går i praktiken.

Men när något verkligen och uppenbarligen inte är som det ska så vill jag gärna ha en förklaring för just nu står jag som ett frågetecken. Det är okej att du visar ditt missnöje, man måste få göra det ibland men utan mer ledtrådar än bara ditt missnöje är jag rädd att jag inget kan göra. Nu tycker jag att vi ska försöka reda ut detta på ett bra sätt som de vuxna individer vi ändå är.

Snälla, söta, rara, underbara Aviendha. Det är inte konstruktivt att bajsa på hallmattan!