Visar inlägg med etikett Gå dö matte. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Gå dö matte. Visa alla inlägg

onsdag 4 juli 2012

Försöka duger

Aviendha: *ser svimfärdig ut* Ge.. mig...grädde...
Matte: Eh, nej. Du fick medicinen för en timme sedan.
Aviendha: *påtagligt mindre svimfärdig* Men jag är döende, ge mig grädden!
Matte: Sluta, du har redan fått säger jag.
Aviendha: Har jag ju inte, din senila imbecill!
Matte: Hörru, din kvällsmedicin är avbockad på listan!
Aviendha: Gå dö
Matte: Du behöver inte vara otrevlig, din lilla bedragare
Aviendha: Can't blame a ferret for trying

tisdag 3 juli 2012

Att ta sig friheter

Det har ju rått en viss, om än låg, osäkerhet kring vilket odjur som orsakat massförstörelse på köksbordet. Man anses ju oskyldig tills motsatsen är bevisad bortom rimligt tvivel. 

Allt rimligt tvivel försvann häromdagen när jag är påväg ut genom dörren och hör något i köket och ser detta:

Camaro, olovlig bestigning av köksbord


Nu har vi infört rutin sanering-av-bord-innan-du-går.
Tanken med rutinen var skadeförebyggande, någonstans så har herren på bilden fått för sig att köksbordet faller under allemansrätten. Påpekade att vårt privata köksbord inte är en allmän plats dit allmänheten, inklusive husdjur, har tillträde.

I natt när husse kommer hem från jobbet ligger illerjäveln och sover - mitt på bordet.
Jag tolkar det som att han inte håller med.

måndag 28 maj 2012

Onda planer, skit också.

Man ska inte klaga på att ens djur är rumsrena, absolut inte. Och det är inte det som är tanken. Men när de bajsar 9 av 10 gånger på en och samma låda så blir det lite jobbigt.

Illrar bajsar var fjärde timme på ett ungefär. Det är 6 gånger per dygn. Jag har tre, det blir 18 gånger per dygn. Och då har jag nog räknat lågt. Tänk dig 16 bajsar i en och samma låda. De får inte plats = man får tömma flera gånger per dag. Morgon, lunch, tidig kväll, sen kväll och eventuellt natt (när husse jobbar sådana tider).

Det är nästan så att jag tror att de har räknat ut det, att det är en del i en större plan. Planen "Hur vi ska driva matte till vansinnets rand, så många gånger som möjligt".

De övergav den förra delplanen där de konsekvent tvärvägrade att gå på en låda. Bara en missades, av alla. Gissa vilken? Just densamma som den som de nu tvärvägrar att låta bli att bajsa i.

Det är inte frågan om OM de kommer att driva mig till vansinnets rand och över den, det är frågan om NÄR.

söndag 15 januari 2012

Snörvel

Häromdagen slogs jag av insikten att Camaro är den enda som klarat sig undan dunderförkylningen från helvetet i det här hemmet. Tills nu. Han är dessutom mer förkyld än Aviendha och Phoenix var tillsammans, all the way med feberfrossa och allt.

Själv hävdar han, mellan rosslingarna, att det är en rent fysisk reaktion på att jag kastade ut deras fåtölj dagen innan. Fåtöljen med stort F. Deras egna, alldeles speciella och högt älskade fåtölj. Att den började utgöra en hälsofara är ont förtal, och det är nästan så att jag är rädd att han ska be mig gå och dö när jag säger att det var för hans egen skull.

Innan han insjuknade hann han dock hämnas genom att äta en dagsgammal kyckling i soffan. Matte fick sanera äggula innan husse, med äcklad min, vågade sig i närheten av den besudlade möbeln igen. Påpekade lite fint för Camaro att synden straffar sig. Då nös han mig rakt i ansiktet. Varigt illersnor är ungefär lika omysigt som det låter.
Och uppenbarligen så straffar synden sig självt.

tisdag 1 november 2011

Morgonstund har guld i mun

Eftersom Avi såklart tvärvägrar att äta sin medicin (can't blame her) så blandas den ut med nyckeln till smaklökarnas himmelrike, aka laktosfri grädde. Det är nummer dagens höjdpunkt och då har vi en liten iller med en nyfunnen social kompetens jämfört med det sedvanliga "gå dö matte!". Inget ont som inte för något gott med sig heter det ju.

torsdag 10 februari 2011

Husse hälsar på

Aviendha trippar otåligt fram och tillbaka mellan pälstvättningarna.

Aviendha: När kommer pappa?
Matte: Snart gumman, snart.
Aviendha: När är snart?
Matte: Om ett litet tag bara.
Aviendha: Har det gått ett litet tag nu?
Matte: Nej, inte än.

Aviendha: Nu då?
Matte: Nej
Aviendha: Nu?
Matte: NEJ! Lugna dig, han kommer säger jag ju!
Aviendha: Du är dum.
Matte: Va? Vart kom jag in i bilden?
Aviendha: För att pappa inte är här
Matte: Så om husse var här skulle jag inte vara dum?
Aviendha: Jo. Massor.
Matte: Det är orättvist!
Aviendha: Kommer pappa snart?

onsdag 9 februari 2011

Dum matte

Dum dag. Matte packade oss i transportburkar, sedan fick vi åka jetelänge i en brumbrum där andra illrar i transportburkar fanns. De illrarna ska vara glada att vi var åtskilda, den gråhåriga speciellt. Det är inte okej att sitta och skrika på sin transportburkskompis i flera mil. Det finns faktiskt bestämmelser om ljudnivån i föreskrifterna!

Efter en lång stund visade det sig vad matte hade för ondskefull plan. Vi skulle till nålmänniskan. Nålmänniskan håller fast en och så sticks den. Och sen ska den trycka en stor metallplatta mot bröstkorgen. Vem tror den att den är liksom? Efter den förödmjukande behandlingen så trycktes vi åter igen in i transportburkarna.

När vi kommer hem har vi varit borta jetelänge. Vi har suttit i transportburkar och gungat fram och tillbaka i en brumbrum med skrikande idioter. Vi har blivit klämda och stuckna av nålmänniska, och då väntar sig matte att vi ska gosa. GOSA! Hon är nog dummare än vi tidigare insett.

Vart är sekreteraren förresten? Och vart är våra kycklingar?! Det här är inte okej!


onsdag 19 januari 2011

Aviendha got crabs

Nu när jag kom hem möttes jag i dörren av Aviendha som förnärmat utbrast "you gave me crabs!"

Jag försökte då förklara hur det ligger till med den saken:
  1. det är inte "crabs" hon har, det är öronskabb
  2. jag kan inte smitta dem med öronskabb
  3. punkt 2 gör att smittkällan troligtvis är en annan iller i hemmet

Enligt hennes logik så fungerar inte den förklaringen. Phoenix skulle ju faktiskt aldrig göra något sådant mot henne, dels för att de är halvsyskon och dels för att de har en bra relation.

Camaro skulle faktiskt inte heller kunna smitta henne av den enkla anledningen att man ska vara glad om man har en partner, i hans fall tacksam. Hon tvivlar på att han har hjärnceller nog att ens kunna ådra sig crabs, det kräver att man ska träffa någon liksom.

Att hon fått allt om baktassen vägrar hon förstås att erkänna så nu surar hon i tvättkorgen. Otur henne att den ska tömmas idag. Det får bli min lilla hämnd för hennes beskyllningar. Som illerägare får man faktiskt lov att vara lite småsint emellanåt.

lördag 15 januari 2011

Utfodringskonflikter


Matte: Kom barn, ni ska få möss!
Iller: Mus? Hörde jag mus?! Ge mig!!
Matte: Jaa, lugn nu. Hetsa inte så mycket.
Iller: Geee mig dumma människa! Jag svälter ju här!
Matte: Nu får du ge dig, du har ju hela matskålen full av torrfoder.
Iller: Och?!
Matte: Ja, alltså.. Du kan inte svälta om du har tillgång till mat.
Iller: Ska du ge mig den där jävla musen någon gång?
Matte: Jaja, du behöver bara inte vara så otrevlig.
Iller: Gå dö!
Matte: Fine, ta din mus och stick.

1,5 min senare

Iller: Mus?
Matte: Redan? Du kan ju inte ha hunnit äta upp din på den tiden.
Iller: Skit du i det, ge mig en mus!
Matte: Men de andra ska ju också få en varsin.
Iller: Det är inte mitt problem, ge mig en mus!
Matte: Well, de andra verkar ju inte vilja komma så de får väl dela på den sista..

1,5 min senare

Iller: Mus?
Matte: IGEN?!
Iller: Ja?
Matte: Men.. Du har ju inte ätit de andra två du fått.
Iller: Och?
Matte: Då får du inga fler, du har redan två undanstoppade.
Iller: Nej?
Matte: Eh, jo.
Iller: Inte tillräckligt.
Matte: Jo, du har dubbel ranson din lilla råtta.
Iller: Jag har ju ingen alls!
Matte: Ursäkta?
Iller: Ja, jag är ju helt tomhänt här ju!
Matte: De du gömt, de räknas inte menar du?
Iller: Icke.
Matte: Så du svälter nu igen alltså?
Iller: I allra högsta grad, ge mig en musjävel!
Matte: Skulle du äta den?
Iller: Ja, sen.
Matte: Nej, du får äta upp de du har innan du får någon mer.
Iller: Jag får ju aldrig några möss!
Matte: Men snälla lilla kräk, DU HAR JU FÅTT TVÅ SOM DU INTE ENS GNAGT PÅ!
Iller: Vad har det med saken att göra?
Matte: ......
Iller: Hey, ska du ge mig musen eller ska du fortsätta banka huvudet i väggen? Jag svälter ju här!


lördag 18 september 2010

Konstruktionsproblem

Jag bygger skrivbord. Eller vi ska jag väl säga, jag får massor av hjälp. Eller kanske ska man säga att de mest stjälper till. Phoenix är en man med åsikter, och han hävdar att han har en byggmästartidel i bakfickan och legitimerar sin inblandning med denna.


"EN vinkel?! Hur andas du ens utan hjälp?"



"Vi behöver många fler!"


"Men dumma människa, SLÄPP!
Hur ska jag kunna jobba om du hindrar mig?!"




"Tänk att man ska behöva göra ALLT här hemma!"

tisdag 24 augusti 2010

Ev. omplacering av matte, råd?


Nu har jag problem.. Jag har ju haft min matte i lite mer än 4 år nu, hon är okastrerad, bitfri och relativt rumsren men tyvärr stockdum!

Hon envisas med att lyfta upp mig och klämma och andas i min päls så att den ligger snett, hon möblerar fel och tar mina saker och är allmänt påfrestande. Det har varit lite slitigt på slutet sedan hon fick för sig att sätta upp ett galler till sängen - min säng!! - så att jag inte kan komma dit. I början så tog hon undan gallret lite då och då men nu verkar det vara permanent.

Kolla hur hon misshandlar min päls!
Den ligger ju helt fel!

Hon fattar inte ett jota. Jag försöker tala om det för henne men hon bara utbrister ett konstigt långt ljud som låter "ååååååhhh!" och blir sådär glansig i ögonen när jag försöker ta upp ämnet med henne. Man kan ju faktiskt tycka att hon skulle ha lärt sig tre ord illriska under dessa år men icke!

Jag har försökt använda telepati, menande blickar, teckenspråk, gester - you name it, I have done it. Nu tog jag till mitt sista vapen och jag skäms. Jag vill inte sjunka till denna nivå men hon ger mig verkligen inget val! Jag har börjat bajsa på hallmattan men hon torkar bara upp det och tvättar mattan och låtsas som att allt är toppen. Jag vet inte om det är ett hån eller om hon till och med är så dum att hon inte fattar att jag visar mitt missnöje.

Vad ska jag göra? Jag testade att tugga på händerna under hennes första år men det gav ju inget resultat så jag ignorerar henne när hon är jobbig så det är rätt uteslutet. Ignoransen fungerar dock inte så bra den heller. Hon är för smidig för timeout och jag äger ingen fy-spray. Hon kan uppenbarligen inte heller läsa trots att jag många gånger försökt att använda hennes dator för att skriva ett meddelande. Typiskt mig att råka ut för en analfabet matte!

Jag tror snart jag omplacerar henne eftersom jag inte kan nå fram till henne på vettigt sätt. Har ni några tips?

Tass / Aviendha