måndag 24 januari 2011

Prekära prövningar

Man kan ju tycka att vissa saker som är ständigt återkommande borde ge någon slags tillvänjningseffekt. Dammsugningen har uppenbarligen ingen sådan på illrarna.

Aviendha tar det hela bra, så länge man slipper ha henne hängandes på själva munstycket, dammslusken ska nämligen dödens dö. Phoenix har fullt sjå med att gömma sitt sunkiga får med skuren ljudlåda för han är säker på att det är precis det fåret som dammslusken är på jakt efter. När fåret är säkrat sitter han kvar i gömstället och håller utkik efter något tecken på att dammslusken har fått upp vittringen på dem.

Men så har vi Camaro. Dammslusken är nämligen livsfarlig och kommer äta honom till frukost, det hör han ju på långa vägar! När skyggenen tar över så flyr han in bakom badrumsmöbeln där han ligger och trycker i skenbar trygghet. Jag säger skenbar, för jag måste ju dammsuga där med och när det sker så tar det honom 5 sekunder att springa ut ur badrummet. Inte för att det är långt, tvärtom, men det går inte fort när man springer för fort med tassarna i förhållande till underlag så att man slirar mer än en dragracebil vid uppvärmning.

Efter utförd dammsugning studsar Aviendha efter den till städskåpet med segerviss min - den flydde i pur skräck ännu en gång!

Phoenix försäkrar sig om att fåret är okej och beger sig sedan ut på en rekognoceringsrunda. Man vet ju aldrig vad dammslusken ställt till med när den varit i farten.

Camaro däremot pustar ut och deklarerar med skakig stämma att han ännu en gång, tack vare sin remarkabla snabbhet och skarpsinnighet, lyckades överleva sin nemesis.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar