onsdag 20 april 2011

Företagsamhet är en dygd

Matte: Vad i [valfritt kraftuttryck]!
Iller: Vad?
Matte: Mina glasögon, vad har ni gjort?!
Iller: Nu förstår jag ingenting alls
Matte: Satans pestråttor! Låt bli mina saker!
Iller: Du använder ju dem inte
Matte: Har ingen betydelse, dessutom är det lite svårt nu när ni ätit upp kritiska delar
Iller: Du måste ju hålla ordning på dina saker!
Matte: De låg på behörigt avstånd!
Iller: Jag kom åt dem
Matte: För att du klättrade och hoppade där du inte får vara!
Iller: Om jag rent fysiskt KAN komma åt saker så MÅSTE jag göra det. Och när jag kommer åt saker är jag TVUNGEN att demolera dem. Codex Illrus, 2 §.
Matte: Har ni en yrkescodex?
Iller: Givetvis
Matte: Och därför är mina glasögon trasiga?
Iller: Exactamente
Matte: Ni är onda djur
Iller: Vi föredrar att kalla oss företagsamma och eminenta
Matte: Onda!




tisdag 19 april 2011

Plantvård - ferret style

Idag har det förekommit en del fysiska aktiviteter i hemmet medan matte var borta. Det har praktiserats höjdhopp, längdhopp och omplantering. Man kan inte säga annat än att de har en enorm initiativtagningsförmåga.



Det var nästan som om hela operationen var planerad; när jag klev in genom dörren hade jag med mig två nya blomkrukor. 3 av 4 krukor i fönstret hade påpassligt gått sönder, en av plantorna gick inte ens att rädda med avancerad HLR. Alltså hade jag fulltaligt med krukor och kunde bara skotta i jord och planta så var det klart.

Synd bara att de nya krukorna var avsedda för de kruklösa plantorna på diskbänken och att jag planterade om de fönsterboende igår. Jag vet inte alls hur de ställer sig till dagens burdusa hantering, jag har mina misstankar om att minst en av dem kommer avlida till följd av traumat.

Illrarna hävdar att det är mitt fel; hade "rätt" blommor stått där så hade det blivit jättebra. Och plastkrukor ska vara ytterst praktiska har de hört.



fredag 15 april 2011

Saker du inte hade behövt göra om du inte ägde iller

Det finns mycket att säga om illerägandet, men jag tror inte fortbildning tillhör det första som man tänker på. Nu kunde jag förvisso limma krukor och sådant sedan innan, men övning ger färdighet heter det ju.

Dagens övning gick återigen ut på att skarva sladd. Mobilladdarkabeln har länge haft ett tugg i sig, sen blev det värre. Idag så har fler tugg gjort kabelbrottet till ett faktum.

Var tvungen att ta ett snack med Camaro om detta. Eftersom alla tugg sitter på exakt samma ställe ser jag det som överlagt kabelmord. Till sitt försvar säger han att han hade tråkigt. Funderar på att dra in veckopengen för illdådet.


Eftersom eltejpen har tagit semester på ospecificerad ort och obestämd framtid så fick sårtejpen rycka in.

Tänk vilken tur att det var MacGyver som var barndomsidolen!
Visst syns det? Det är inte snyggt (det var inte MacGyver heller) men det är funktionen som har betydelse.

måndag 4 april 2011

Kloakråtta? Malangripen fäll? Iller?

Det finns de som fäller med stil. De finns de som fäller ojämt. Sen finns det de som transformeras till en blandning av en maläten minkpäls och en kloakråtta.





Phoenix sommaren 2008. Han fällde först när han kastrerades och då tog han verkligen i för kung och fosterland.

söndag 3 april 2011

Fool me once, shame on you. Fool me twice, shame on... you?!


Illrar är samlande djur, ordet "tjuv" finns tom. med i deras latinska namn (grovt översatt är det ungefär vessellik illaluktande tjuv, smickrande nog). Den tjuvaktiga egenskapen är hos illern som husdjur ganska så enerverande vissa gånger.

När vi flyttade ur en av de lägenheter vi bott i under åren återfann vi inte mindre än 7 omaka skosulor - som INTE tillhörde människorna som bodde i lägenheten. Det betyder att ett antal personer gått hemifrån oss med en skosula mindre tack vare våra husdjur. Vi återfann aldrig ägarna till skosulorna trots extensivt eftersök.


För att illustrera hur det kan te sig så får ni här en bild tagen bakom ett skåp ståendes hos illrarnas morfar. Det är bara Aviendhas saker då hon är den enda liten nog att ta sig dit.

Mer än en gång har jag hittat torrfoder i skor, väskor, bakom gardiner etc. Syftet är ju en strategi för att se till att man alltid har ett förråd med mat ifall man skulle få otur med jakten.



Ibland är den tjuvaktiga egenskapen dock extremt underhållande. Som vid utfodringssituationer när de får något som de klassar som värdefullt. Typ möss.

Scenariot brukar se ut såhär:
  1. Man tar då första bästa mus fort som attan. Har man tid (=inga andra illrar är i närheten) så väljer man givetvis den största. Pluspoäng om man hinner sno den framför nosen på en annan iller med samma intention. Stjärna i kanten om man väser åt den andra illern.

  2. Spring som en idiot till ett på förhand utsett gömställe (under primärgömningen delas inga gömställen utan alla drar åt varsitt håll).

  3. När den värdefulla lasten är avlämnad så springer man tillbaka till matskålen för att se om det finns fler. Om det finns fler så upprepas föregående punkt.

  4. Om inga fler finns uppsöker man någon annans gömställe och snor helt sonika den illerns mus. Oftast sker detta enkelt då den andra illern är ute och gör exakt samma sak själv, om gömställets ägare är på plats kan man behöva väsa, slita och slåss om skatten.

  5. När den andra musen (eller delar av den) har erövrats återvänder man till sitt eget gömställe för att lägga den till sin växande samling. Här så är jag säker på att illern är extremt nöjd med sig själv, den räknar i sitt lilla huvud på antalet möss den nu skaffat sig.

  6. Eftersom alla tre sysslar med exakt samma sak samtidigt så är ens eget gömställe med 96,7% säkerhet redan länsat när man kommer dit. Här jag kan svära på att man ser förvåning, besvikelse och sedan ilska byta av varandra i illerns ansiktsuttryck när stölden upptäcks.

  7. Lämna av din stulna mus och ge dig ut för att återhämta den första musen som med stor sannolikhet ligger i någon annan illers gömställe.

  8. Stjäl tillbaka din mus, eller vilken mus som helst som du finner.

  9. Återvänd till eget gömställe och gör samma upptäckt som i punkt 6.

  10. Nu kan man endera upprepa punkt 7, eller så kan man börja äta på den mus man faktiskt har. Det är en taktisk avvägning där hunger och girighet står mot varandra. Man kan endera satsa och kanske få massor med möss, eller så säkerställer man sig om att man faktiskt får äta en.

När man är mätt och belåten (efter okänt antal upprepningar av punkt 6 och 7) så samlas resterna på ett gemensamt gömställe.

Jag har bara svårt att förstå varför den lilla plats som finns bakom toalettstolen skulle vara det ultimata gemensamma gömstället. Ska väl inte klaga, våtrumsmattor är som bekant lättare att städa än parkett, om man nu hade sådan.